Innan jag släppte ut Amadeus i paddocken tog jag in honom och borstade, värmen hade gjort honom svettig i "armvecken" och varm. När han fick kuta runt som en idiot i paddocken; slog in några bocksprång; så kommer han framtravandes med spetsade öron och tvärnitar framför mig; mitt hjärta blev alldeles varmt när han la sitt huvud i min famn och ruffsade till mig i mitt lockiga hår.

 

Att inte se sin egna häst på över en vecka är inte hälsosamt, alla mina onda och dåliga tankar om honom har nu vänds. Att märka att han har sin trygghet hos mig gör mig nästan lite tårögd, att ha honom lös i paddocken läkte en stor bit i våran skadade band tillsammans. 

 

Älskade häst <3